Janne Josefsson! Denna gigant. Han är saknad i ett av mina tidigare favoritprogram, debatt i svt.
Tyvärr Belinda, det håller inte riktigt fullt ut.
Idag till exempel. Det kunde blivit en intressant debatt kring ämnet "ung arbetslöshet" i Sverige. Det blev tyvärr bara en massa gapande och alla pratade i mun på varandra.
Janne var klockren som programledare. Han kom med många kloka frågeställningar, men framför allt kunde han klippa av svammlande debattörer och fördela ordet på ett sätt som gjorde att diskussionerna flöt på, och det blev sällan en massa gapande i studion.
Är även tveksam till Annie löv, som partiledare för C. Känns inte så personlig, vilket jag tror kommer bli en nackdel för partiet, men framför allt för den borgliga alliansen. Fan också!
Men, det som gör mig argast är att Hägglund får så mycket kritik av det egna partiet. Han är dock ingen Alf, men han är personlig och modern. Det är precis vad partiet behöver, och bygga vidare på så att det blir kontinuitet. Byter dom också partiledare, är jag rädd att sossarna vinner nästa riksdagsval.
Jag såg lite av ett program på tv idag som handlade om "min pappa är gravid".. Hmm. Under den korta tiden jag tittade fick man en inblick hos ett transsexuellt par som levde i USA. Båda partnerna var biologiskt födda kvinnor, men sedan flera år tillbaka efter operationer och X antal hormonsprutor blivit män. De är då transsexuellahomosexuella. Eller det kanske transsexuell innefattar.. Aja. i alla fall. Det jag inte riktigt får ihop är, att de vill då inte vara kvinnor så de byter kön. Ok, fine, det kan jag respektera. Jag kan inte förstå det eftersom jag inte varit i närheten av deras situation. Men det händer så många konstiga saker numera, så visst. Jag respekterar det.
Men! det jag inte fattar, är att de sedan väljer att bli gravida. Inte genom en surrogatmamma, eller genom adoption. Utan att en av dessa tidigare kvinnor, numera man, väljer att typ gå tillbaka till sin kvinnliga form, och genom insinuation, bli gravid och för att sedan föda detta barn. För att sedan gå tillbaka till sin manliga form? Hmm, låter märkligt för mig. Men aja. Det är deras val.
Jag har insett att skottar är fan riktigt smarta. Yes. Det är dom. Det har jag kommit fram till efter att ha analyserat mina egna klädvanor när jag sover. Jag gillar då, för att inte bli för privat, att sova "fritt". Vilket då skottar gör hela dagen, eller i alla fall förr i tiden, genom att ha kilt. Fantastisk uppfinning. Jag ska ta ett allvarligt snack med min regering, och se om det går att få bäras på Piteågatan. Och om jag även har lite tur, i det offentliga forumet.
torsdag 29 september 2011
onsdag 28 september 2011
Onsdag 28/9
För cirka.. 2 år sedan var jag, min kära fru och vår lilla hund på väg till Nimis, när vi plötsligt träffade den kända grundaren och konstnären av denna speciella plats.
Jag blev tvungen att prata med honom. Han hade med sig några bräder och en hammare.
-Jag trodde du var färdig med Nimis. (Jag)
-Jag hör att du inte hört talas om döden. Den kommer drabba oss alla. Det väsentliga är vad man gör av sitt liv innan dess. (Vilks)
Därefter promenerade han vidare i rask takt.
Vad jag förstår har han fortfarande polisskydd, efter att han för ett par år sedan släppte bilder på profeten Muhammed.
Jag kan tycka att det är inte klokt att han ska bli ens hotad för sina verk. Debatten har pågått under lång tid, och jag hörde någon säga, att det var klantigt av Lars Vilks, och att han borde förstå bättre.
Jag anser dock att det inte är så farligt, det han gjorde. Inte så att människor ska sätta livet till.
Vissa har muttrat vad det här kostat samhället, med hans personskydd. Men jag kan samtidigt tycka att det är viktigt att visa utåt att yttrandefriheten och tryckfirheten är något viktigt att kämpa för. Hur skulle vårt samhälle se ut om man inte fick uttrycka sig fritt?
Jag säger: heja Vilks!
Jag har tidigare varit positiv till samarbetet inom EU. Men sedan ett tag tillbaka har jag blivit mer skeptisk. Vad gäller ekonomin. Ett program, Hubinette visade ett komiskt klipp om det kritiska läget. Hur flera länder på löpande band går ut offentligt med hur dåliga deras ekonomier är. Och att då andra länder ska låna ut pengar till dessa på ruinens brant, som själva har dålig ekonomi. Som får låna av varandra, för att få det att gå ihop. Sen att USA lånat pengar av diktaturen Kina, känns sådär.
Man blir nervös av hur det ska påverka oss på lång sikt. Eftersom vår ekonomi påverkas av dem alla andra.
Bara det här med Grekland är hur skrämmande som helst. Pension vid 50-55 års åldern, 13 månadslöner om året. Inte konstigt att det går dåligt för dem.
Jag blev tvungen att prata med honom. Han hade med sig några bräder och en hammare.
-Jag trodde du var färdig med Nimis. (Jag)
-Jag hör att du inte hört talas om döden. Den kommer drabba oss alla. Det väsentliga är vad man gör av sitt liv innan dess. (Vilks)
Därefter promenerade han vidare i rask takt.
Vad jag förstår har han fortfarande polisskydd, efter att han för ett par år sedan släppte bilder på profeten Muhammed.
Jag kan tycka att det är inte klokt att han ska bli ens hotad för sina verk. Debatten har pågått under lång tid, och jag hörde någon säga, att det var klantigt av Lars Vilks, och att han borde förstå bättre.
Jag anser dock att det inte är så farligt, det han gjorde. Inte så att människor ska sätta livet till.
Vissa har muttrat vad det här kostat samhället, med hans personskydd. Men jag kan samtidigt tycka att det är viktigt att visa utåt att yttrandefriheten och tryckfirheten är något viktigt att kämpa för. Hur skulle vårt samhälle se ut om man inte fick uttrycka sig fritt?
Jag säger: heja Vilks!
Jag har tidigare varit positiv till samarbetet inom EU. Men sedan ett tag tillbaka har jag blivit mer skeptisk. Vad gäller ekonomin. Ett program, Hubinette visade ett komiskt klipp om det kritiska läget. Hur flera länder på löpande band går ut offentligt med hur dåliga deras ekonomier är. Och att då andra länder ska låna ut pengar till dessa på ruinens brant, som själva har dålig ekonomi. Som får låna av varandra, för att få det att gå ihop. Sen att USA lånat pengar av diktaturen Kina, känns sådär.
Man blir nervös av hur det ska påverka oss på lång sikt. Eftersom vår ekonomi påverkas av dem alla andra.
Bara det här med Grekland är hur skrämmande som helst. Pension vid 50-55 års åldern, 13 månadslöner om året. Inte konstigt att det går dåligt för dem.
måndag 26 september 2011
26/9 Måndag
Teknik. För mig är det ett ord förknippat med hatkärlek. Å ena sidan är det positivt med teknik, eftersom det underlättar för oss i samhället. Det är mycket som blir smidigare. Vi behöver göra mindre. Om 5-10 år kan vi antagligen ligga i sängen och få allting gjort som krävs av oss.
Men, sen å andra sidan är jag ju inte så teknisk, vilket gör att jag blir som en passiv åskådare. När något går fel vet jag inte hur man ska åtgärda det, vilket kan vara frustrerande.
Som idrottslärare och förespråkare till rörelse och idrottsutövande gör den utvecklingen ont i mitt hjärta.
Men, sen å andra sidan är jag ju inte så teknisk, vilket gör att jag blir som en passiv åskådare. När något går fel vet jag inte hur man ska åtgärda det, vilket kan vara frustrerande.
Som idrottslärare och förespråkare till rörelse och idrottsutövande gör den utvecklingen ont i mitt hjärta.
söndag 25 september 2011
25/9 söndag
Helgen är snart till ända! Och det har varit en helspäckad och rolig helg. Den började i fredags med babysim. Glömde dock mina badshorts.. som inte blev återfunna. Trots att jag körde dit dagen efter och letade efter dem. I lådan, kvarglömda saker, såg jag ett par tighta ljusrosa shorts, som jag blev lite sugen på att sno med mig. Men jag såg receptionisten snegla mot mig, och jag hade ju sagt att jag blivit av med ett par svarta nike shorts.
Efter babysimmet gästade vi casa el Cedergren. Dom är så gulliga. Mycket trevligt.
Ella ville dock inte somna om efter att vi kom hem vid halv 3, så hon höll låda till.. halv sex. Men det är sånt som kan hända. Kände en viss ånger efter att jag föreslagit till min kära hustru att jag skulle ta morgonpasset på lördagen, och hon på söndagen. Men det var bara att spotta i nävarna. Kissa i motvinden. Och köra på.
På lördagen kom la familja el Svensson på middag. Vi fick även hjälp med antenn och tvuttag. Gött. Bara 1½ år sedan vi flyttade till huset, och haft en stor hängande antenn i vardagsrummet från taket och en ickefungerande tv på ovanvåningen. Men bättre sent än aldrig, sa mannen som kissa i vasken.
På söndagen blev det promenad i Pålsjöskog med kära Annah & Mattias. Därefter en gemensam lunch med Ticketspel.
Varpå vi åkte och firade vår tids stora hjälte, svärmorfar.
Kryddan på verket, vårt kära HIF tog SM guld! Helt fantastiskt! Och ett stort tack till vår expert Thomas Wernersson för att du trodde på vårt lag.
Om det nu finns en Gud, bestraffade han mannen, på ett sätt som han inte bestraffade kvinnan.
Jepp, och jag tror att alla män kan känna igen sig när jag kommer förklara vad jag menar.
I princip varje morgon sedan inträdet i puberteten händer detta straff. Ibland även lite fördröjt. Det går inte att påverka och det kan komma helt utan orsak. Vilket kan bli väldigt pinsamt, speciellt om man är på offentlig plats. Tänker man på det, och är på en offentlig plats, tar det längre tid innan det går över. Det är rätt orättvist, eftersom om kvinnan skulle bli bestraffad på något liknande sätt, skulle det ändå inte synas. Men det gör det på mannen. Det jag pratar om, är morgonstånd. Skitjobbigt.
Som sagt, om det nu då finns en gud. Straff.
Efter babysimmet gästade vi casa el Cedergren. Dom är så gulliga. Mycket trevligt.
Ella ville dock inte somna om efter att vi kom hem vid halv 3, så hon höll låda till.. halv sex. Men det är sånt som kan hända. Kände en viss ånger efter att jag föreslagit till min kära hustru att jag skulle ta morgonpasset på lördagen, och hon på söndagen. Men det var bara att spotta i nävarna. Kissa i motvinden. Och köra på.
På lördagen kom la familja el Svensson på middag. Vi fick även hjälp med antenn och tvuttag. Gött. Bara 1½ år sedan vi flyttade till huset, och haft en stor hängande antenn i vardagsrummet från taket och en ickefungerande tv på ovanvåningen. Men bättre sent än aldrig, sa mannen som kissa i vasken.
På söndagen blev det promenad i Pålsjöskog med kära Annah & Mattias. Därefter en gemensam lunch med Ticketspel.
Varpå vi åkte och firade vår tids stora hjälte, svärmorfar.
Kryddan på verket, vårt kära HIF tog SM guld! Helt fantastiskt! Och ett stort tack till vår expert Thomas Wernersson för att du trodde på vårt lag.
Om det nu finns en Gud, bestraffade han mannen, på ett sätt som han inte bestraffade kvinnan.
Jepp, och jag tror att alla män kan känna igen sig när jag kommer förklara vad jag menar.
I princip varje morgon sedan inträdet i puberteten händer detta straff. Ibland även lite fördröjt. Det går inte att påverka och det kan komma helt utan orsak. Vilket kan bli väldigt pinsamt, speciellt om man är på offentlig plats. Tänker man på det, och är på en offentlig plats, tar det längre tid innan det går över. Det är rätt orättvist, eftersom om kvinnan skulle bli bestraffad på något liknande sätt, skulle det ändå inte synas. Men det gör det på mannen. Det jag pratar om, är morgonstånd. Skitjobbigt.
Som sagt, om det nu då finns en gud. Straff.
lördag 24 september 2011
24/9 lördag
Finns utomjordingar? Jag tror det. Vem vet vad som finns ute i universum? Är vi på vår planet ensamma? Jag tror inte det.
Men om det nu skulle vara så att utomjordingar skulle finnas och de skulle besöka oss? undra hur det skulle gå då. Jag menar, vilka på vår planet skulle du vilja prata med? antagligen de som bestämmer på planeten. Alltså om det skulle handla om fredliga möten.
Men tyvärr tror jag inte att vi människor skulle stå i rampljuset. Vi vet om att vi är den överlägsna djurarten på vår planet. Med vad skulle utomjordingarna tro?
Jo, hundarna. De skulle börja prata med hundarna.
Det, för att de skulle tro att det är dom som bestämmer. Rent objektivt kan man tro det. Vi har kopplat dem, men det kan lika gärna vara tvärtom att det är hundarna som leder oss människor. Vi serverar dem mat när de vill. Vi plockar upp deras bajs var de nu än bajsar någonstans.
Japp, det är hundarna de skulle förhandla med. Vi skulle bara stå bredvid och titta på. Vi skulle inte få ta del utav kakan, utan de blir polare och antagligen får de följa med dem. Eftersom vi inte lyckats hitta dem ute någonstans i universum än, så skulle vi inte göra det helt plötsligt nu heller. Vi skulle förlora våra hundar. Vad skulle hända nu då. Vilka djur skulle ta deras plats. För alla vet att hunden är människans bästa vän, man vill ju inte mista eller vara utan sin bästa vän.
Då, tror jag..på...getterna? De är ändå lite lika. De är rätt chill, bräker lite och skulle lyssna på oss. Jepp så är det.
Men om det nu skulle vara så att utomjordingar skulle finnas och de skulle besöka oss? undra hur det skulle gå då. Jag menar, vilka på vår planet skulle du vilja prata med? antagligen de som bestämmer på planeten. Alltså om det skulle handla om fredliga möten.
Men tyvärr tror jag inte att vi människor skulle stå i rampljuset. Vi vet om att vi är den överlägsna djurarten på vår planet. Med vad skulle utomjordingarna tro?
Jo, hundarna. De skulle börja prata med hundarna.
Det, för att de skulle tro att det är dom som bestämmer. Rent objektivt kan man tro det. Vi har kopplat dem, men det kan lika gärna vara tvärtom att det är hundarna som leder oss människor. Vi serverar dem mat när de vill. Vi plockar upp deras bajs var de nu än bajsar någonstans.
Japp, det är hundarna de skulle förhandla med. Vi skulle bara stå bredvid och titta på. Vi skulle inte få ta del utav kakan, utan de blir polare och antagligen får de följa med dem. Eftersom vi inte lyckats hitta dem ute någonstans i universum än, så skulle vi inte göra det helt plötsligt nu heller. Vi skulle förlora våra hundar. Vad skulle hända nu då. Vilka djur skulle ta deras plats. För alla vet att hunden är människans bästa vän, man vill ju inte mista eller vara utan sin bästa vän.
Då, tror jag..på...getterna? De är ändå lite lika. De är rätt chill, bräker lite och skulle lyssna på oss. Jepp så är det.
onsdag 21 september 2011
21/9 onsdag
Vi är alla olika, och det tycker jag är roligt. Vi tänker olika. Vi tänker på olika saker. Det kan nog gå lite i vågor, beroende på ens situation i livet. Jag tycker själv att jag inte är så filosofisk, trots att det är väldigt intressant, och roligt dom gångerna man diskuterar stora existentiella frågor. Några saker som jag dock funderar på och som jag inte kan komma fram till något direkt svar på är följande tre saker: 1. Hur kan det komma sig att man i princip alltid orkar äta dessert trots att man är proppmätt? 2. Var fan kommer bananflugor ifrån? (extra följdfråga: varför kallas de bananflugor?) 3. Funderade aldrig Staffan Olsson på att klippa sig eller i alla fall skaffa ett pannband?
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
Location:Sängen
tisdag 20 september 2011
20/9 Tisdag forts.
Min fru vill lägga till min dåliga hörsel samt en ursäkt för mitt fula språk.
Jag vill dock ställa mig frågandes till min dåliga hörsel. Enligt mig handlar det om sortering. Tydligen hör jag inte när jag gör fel, men väldigt väl när jag får komplimanger. Konstigt..
Jag vill dock ställa mig frågandes till min dåliga hörsel. Enligt mig handlar det om sortering. Tydligen hör jag inte när jag gör fel, men väldigt väl när jag får komplimanger. Konstigt..
20/9 Tisdag
Dödsstraff? ja eller nej? Jag vågar påstå att i princip 95% av världens befolkning är för dödsstraff, på riktigt.
Själv är jag för, men lite emot. Okej. Så här är det. Jag är egentligen emot, och glad att Sverige inte har det längre. Det var 1921 som det lagstiftades ett förbud mot dödsstraff i Sverige.
Men! om någon jag känner i min närhet skulle bli mördad skulle jag vara för dödsstraff.
Något motsägelsefullt. Men jag är medveten om det. Så det står jag för.
Enligt Amnesty international toppar Kina listan på länder som avrättar flest människor genom dödsstraff. ungefär 1500 personer avrättas i denna diktatur årligen. Tätt följt av Kina kommer Iran, Saudiarabien och USA.
Filmen "The life of David Gale" är ett klockrent exempel på varför dödsstraff är fel. Att många oskyldiga döms. Fantastisk film med Kevin Spacey i spetsen.
Jag är 29 år och sedan länge accepterat den jag är och hur jag ser ut. Jag är 189, plattfotad, lätt överviktig och börjar få lite försämrad syn. Men fine. Det är okej. Det enda jag retar mig lite på är att mitt huvud är så jävla stort. Anledningen till att jag retar mig på det, är vad enligt mig den snart återkommande hattrenden, som jag kommer missa. Därför att jag är så jävla tjockhuvad och inte får på mig en enda hatt. Suck. Det hade varit rätt häftigt att skaffa en sombrero, med diametern 7meter. Visst, flera hade nog suckat och muttrat på gågatan en fin dag, MEN! en regnig dag hade jag varit jävligt populär.
Själv är jag för, men lite emot. Okej. Så här är det. Jag är egentligen emot, och glad att Sverige inte har det längre. Det var 1921 som det lagstiftades ett förbud mot dödsstraff i Sverige.
Men! om någon jag känner i min närhet skulle bli mördad skulle jag vara för dödsstraff.
Något motsägelsefullt. Men jag är medveten om det. Så det står jag för.
Enligt Amnesty international toppar Kina listan på länder som avrättar flest människor genom dödsstraff. ungefär 1500 personer avrättas i denna diktatur årligen. Tätt följt av Kina kommer Iran, Saudiarabien och USA.
Filmen "The life of David Gale" är ett klockrent exempel på varför dödsstraff är fel. Att många oskyldiga döms. Fantastisk film med Kevin Spacey i spetsen.
Jag är 29 år och sedan länge accepterat den jag är och hur jag ser ut. Jag är 189, plattfotad, lätt överviktig och börjar få lite försämrad syn. Men fine. Det är okej. Det enda jag retar mig lite på är att mitt huvud är så jävla stort. Anledningen till att jag retar mig på det, är vad enligt mig den snart återkommande hattrenden, som jag kommer missa. Därför att jag är så jävla tjockhuvad och inte får på mig en enda hatt. Suck. Det hade varit rätt häftigt att skaffa en sombrero, med diametern 7meter. Visst, flera hade nog suckat och muttrat på gågatan en fin dag, MEN! en regnig dag hade jag varit jävligt populär.
söndag 18 september 2011
18/9 Söndag
Söndag..Veckans sista dag..eller? Beror tydligen på vem man frågar. Jag läste att dagen är uppkallad efter Sol, den fornnordiska solgudinnan.
Sedan 1972, blev det internationellt fastställt att söndagen är den sista dagen i veckan. Men frågar man en traditionell jude eller kristen är söndagen veckans första dag.
När jag nyligen googlade runt lite, kom jag underfund med att en norrman, vid namn Aksel Sandemose, kan vara, i alla fall enligt mig en av de mest korkade men samtidigt en av de mest inflyteserika personer under de senaste 100 åren i Skandinavien. Aksel med sin Jantelag. Hans 10 budord får en att krokna av förvåning, av vilken grad av dumhet han stod för, här kommer de:
Sen kan man se att det finns ytterligheter åt andra hållet, om man exempelvis tittar på USA. Men något mellanting. Detta mellanting, eller lagom. Det är också ord man kan bli trött på. Men va fan. Är man bra på något ska man vara stolt över det, och även få kunna uttrycka sig om det. Men visst, det är en fin linje till att bli kaxig och arrogant. Men det får man ju tolka, och vill man inte det och bara är avundsjuk, ja då är det ju otur.
Jag inser att till Jul går jag in i mannens 3:e fas. Så är det. Börjar bli gammal?
det jag tänker på är att, den 24:e är jag tomten. Jepp, den röda, skäggiga, feta och lite småfula gubben som mest skrockar, kliar sig i röven (vilket kan vara accepterat offentligt, men endast då) som ändå sprider sådan glädje.
Den första fasen är ju att man tror på tomten. Den andra att man slutat tro på tomten. Och nu då den tredje och sista fasen, att man är tomten. Ska bli kul!
Sedan 1972, blev det internationellt fastställt att söndagen är den sista dagen i veckan. Men frågar man en traditionell jude eller kristen är söndagen veckans första dag.
När jag nyligen googlade runt lite, kom jag underfund med att en norrman, vid namn Aksel Sandemose, kan vara, i alla fall enligt mig en av de mest korkade men samtidigt en av de mest inflyteserika personer under de senaste 100 åren i Skandinavien. Aksel med sin Jantelag. Hans 10 budord får en att krokna av förvåning, av vilken grad av dumhet han stod för, här kommer de:
- Du skall inte tro att du är något.
- Du skall inte tro att du är lika god som vi.
- Du skall inte tro att du är klokare än vi.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
- Du skall inte tro att du vet mer än vi.
- Du skall inte tro att du är förmer än vi.
- Du skall inte tro att du duger till något.
- Du skall inte skratta åt oss.
- Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
- Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Sen kan man se att det finns ytterligheter åt andra hållet, om man exempelvis tittar på USA. Men något mellanting. Detta mellanting, eller lagom. Det är också ord man kan bli trött på. Men va fan. Är man bra på något ska man vara stolt över det, och även få kunna uttrycka sig om det. Men visst, det är en fin linje till att bli kaxig och arrogant. Men det får man ju tolka, och vill man inte det och bara är avundsjuk, ja då är det ju otur.
Jag inser att till Jul går jag in i mannens 3:e fas. Så är det. Börjar bli gammal?
det jag tänker på är att, den 24:e är jag tomten. Jepp, den röda, skäggiga, feta och lite småfula gubben som mest skrockar, kliar sig i röven (vilket kan vara accepterat offentligt, men endast då) som ändå sprider sådan glädje.
Den första fasen är ju att man tror på tomten. Den andra att man slutat tro på tomten. Och nu då den tredje och sista fasen, att man är tomten. Ska bli kul!
lördag 17 september 2011
17/9 Lördag
Nyligen startade, kanske världens mest överskattade serie. Egentligen inte bara serien, utan även sporten.
Serien jag tänker på är Elitserien. I grunden är det en intressant idrott. Men den har blivit så urholkad, både nationellt och internationellt.
Slaget om världsmästerskapstiteln sker varje år. Känns som oftare. Samtidigt är det inte de bästa spelarna som är med längre, på grund av en liga långt bort som inte anpassar sig till övriga världen.
Det handlar om pengar, enbart. Jag skulle gissa att det kostar för mycket för lagen i Nordamerika att släppa iväg sina spelare eller att helt enkelt ha uppehåll i serien för VM.
Även i Sverige handlar det om pengar. Från att för några år sedan redan spelat för många grundseriematcher, så har de ökat till.. 50-60 omgångar. Vilket följs upp av ett oändligt långt slutspel, där alla möten ska avgöras i bäst av 7 matcher.
Men sen, ovanpå allt detta, så är det så många knäppskallar som utövar denna idrotten. Jag menar, alla dessa slagsmål på isen. De är vuxna män, seriöst. Hur ofta ser man idrottsmän inom andra idrotter som börjar slåss.
Mycket av det som händer på isen skulle gett dryga böter eller även i vissa fall fängelsestraff om det hade hänt ute i samhället.
Idol Sverige har inte mycket att hämta. Det kom jag på igår (tidig??). Då en, i och för sig inte så duktig countrysångare sjöng och spelade för juryn. Bland det första en i juryn sa, var att det skulle vara intressant att se honom sjunga en Lady Gaga låt. Men va fan! Om det nu hade varit andra omständigheter, och att han varit exceptionellt duktig, på country. Låt honom då sjunga låtar som passar hans stil, och att tittarna får se honom i en ärlig framtoning. Vem fan vill se dessa "artister" framföra en massa bidrag som de egentligen inte står för. Visst, den slutgiltiga vinnaren är duktig på att sjunga många olika typer av genrar. Men man har inte sett artisten i sitt rätta element så ofta.
Då är American idol bättre, enligt min mening. visst de har också olika teman, men det känns som att deras deltagare har mer utrymme att köra sin grej och i valet av låtar som de får framföra.
Serien jag tänker på är Elitserien. I grunden är det en intressant idrott. Men den har blivit så urholkad, både nationellt och internationellt.
Slaget om världsmästerskapstiteln sker varje år. Känns som oftare. Samtidigt är det inte de bästa spelarna som är med längre, på grund av en liga långt bort som inte anpassar sig till övriga världen.
Det handlar om pengar, enbart. Jag skulle gissa att det kostar för mycket för lagen i Nordamerika att släppa iväg sina spelare eller att helt enkelt ha uppehåll i serien för VM.
Även i Sverige handlar det om pengar. Från att för några år sedan redan spelat för många grundseriematcher, så har de ökat till.. 50-60 omgångar. Vilket följs upp av ett oändligt långt slutspel, där alla möten ska avgöras i bäst av 7 matcher.
Men sen, ovanpå allt detta, så är det så många knäppskallar som utövar denna idrotten. Jag menar, alla dessa slagsmål på isen. De är vuxna män, seriöst. Hur ofta ser man idrottsmän inom andra idrotter som börjar slåss.
Mycket av det som händer på isen skulle gett dryga böter eller även i vissa fall fängelsestraff om det hade hänt ute i samhället.
Idol Sverige har inte mycket att hämta. Det kom jag på igår (tidig??). Då en, i och för sig inte så duktig countrysångare sjöng och spelade för juryn. Bland det första en i juryn sa, var att det skulle vara intressant att se honom sjunga en Lady Gaga låt. Men va fan! Om det nu hade varit andra omständigheter, och att han varit exceptionellt duktig, på country. Låt honom då sjunga låtar som passar hans stil, och att tittarna får se honom i en ärlig framtoning. Vem fan vill se dessa "artister" framföra en massa bidrag som de egentligen inte står för. Visst, den slutgiltiga vinnaren är duktig på att sjunga många olika typer av genrar. Men man har inte sett artisten i sitt rätta element så ofta.
Då är American idol bättre, enligt min mening. visst de har också olika teman, men det känns som att deras deltagare har mer utrymme att köra sin grej och i valet av låtar som de får framföra.
torsdag 15 september 2011
15/9 Torsdag
Snart är fotbollssäsongen slut. Men hur är det med Damallsvenskan? Den borde ju snart också vara slut. Jag ska erkänna att jag har inte koll, trots att jag älskar fotboll.
Det har ju diskuterats mycket fram och tillbaka hur intresset för damfotboll ska kunna öka. Det är ju svårt så länge tjejerna inte är proffs, och därmed inte kan lägga all tid på fotbollen, för att bli skickligare, vilket skulle kunna leda till att det blir roligare att titta på.
De vanliga förslagen är ju att förminska planen samt att tjejerna skulle spela med mindre storlek på bollen. Men jag funderar på om dessa förslagen skulle räcka? Kanske.
Inom andra idrotter har det ju gjorts en del försök. Det första jag tänker på är ishockeyn där det finns en regel som säger att de inte får tacklas!?! Okej, ja då blir det ju roligare.
Jag kommer ihåg att det var en rysk tennisspelare, Anna Kournikova, som brukade spela i kortkorta skjolar. Och om jag inte minns fel fick denna spelare mycket uppmärksamhet, trots att hon egentligen inte vann så mycket.
Undrar vad det beror på. Kan i och för sig även ha att göra med att hon gifte sig med en känd rysk hockeyspelare som spelat många år i NHL. Sergei Fedorov, har jag för mig.
Men som när det gäller svenska klassikern är sträckorna reducerade för tjejer. Dessa olika saker kanske (förutom tacklingarna) skulle göra att medier skulle öka sin bevakning av damfotbollen, vilket även skulle öka sponsring och tv-intäkter. Alltså, lättklädda, spela på en liten plan, med en liten boll under kort tid.
Hmm, undrar hur dessa förslag skulle mottagas av de aktiva?
Det har ju diskuterats mycket fram och tillbaka hur intresset för damfotboll ska kunna öka. Det är ju svårt så länge tjejerna inte är proffs, och därmed inte kan lägga all tid på fotbollen, för att bli skickligare, vilket skulle kunna leda till att det blir roligare att titta på.
De vanliga förslagen är ju att förminska planen samt att tjejerna skulle spela med mindre storlek på bollen. Men jag funderar på om dessa förslagen skulle räcka? Kanske.
Inom andra idrotter har det ju gjorts en del försök. Det första jag tänker på är ishockeyn där det finns en regel som säger att de inte får tacklas!?! Okej, ja då blir det ju roligare.
Jag kommer ihåg att det var en rysk tennisspelare, Anna Kournikova, som brukade spela i kortkorta skjolar. Och om jag inte minns fel fick denna spelare mycket uppmärksamhet, trots att hon egentligen inte vann så mycket.
Undrar vad det beror på. Kan i och för sig även ha att göra med att hon gifte sig med en känd rysk hockeyspelare som spelat många år i NHL. Sergei Fedorov, har jag för mig.
Men som när det gäller svenska klassikern är sträckorna reducerade för tjejer. Dessa olika saker kanske (förutom tacklingarna) skulle göra att medier skulle öka sin bevakning av damfotbollen, vilket även skulle öka sponsring och tv-intäkter. Alltså, lättklädda, spela på en liten plan, med en liten boll under kort tid.
Hmm, undrar hur dessa förslag skulle mottagas av de aktiva?
onsdag 14 september 2011
Onsdag 14/9
En film som har gått på tv flera gånger är "Livet från den ljusa sidan". Fantastisk film. Han spelar denna elaka, bittra, självgoda författaren med svåra tvångstankar.
Dessa tångstankar.. Själv har jag nog haft en del genom åren. Den första jag tänker på var för flera herrans år sen, då jag gick på.. högstadiet och gymnasiet tror jag. varje gång jag skulle gå och lägga mig, och ställt in väckarklockan, var jag tvungen att tända sänglampan upprepade gånger och titta på väckarklockan att jag ställt in alarmet. Jag pratar då om 10-15 gånger, just för att vara på säkra sidan. Jag vet dock inte om det räknas som tvångstankar. Kanske någon form av tvångsbeteende light.
En annan sak, vilket jag tror de flesta känner igen sig i, när man blir osäker, om man stängt av ugnen eller stängt till kylskåpet ordentligt när man antingen gått och lagt sig eller åkt hemifrån. Värst var en gång då jag bodde i Malmö, och skulle arbeta tidigt en morgon på IKEA, och halvvägs till jobb, ca 4.45 på morgonen blev jag osäker om jag stängt av spisen. Det var bara att trampa tillbaka och kolla. Vad jag kommer ihåg, så hade jag stängt av den. Men det hade ju varit jobbigt om det inte varit så, och så hade man struntat i det.
En annan sak jag håller på med just nu, är att varje kväll när jag ska gå och lägga mig så måste jag gå och känna på ytterdörrarna för att se så alla dörrar är låsta. Det blir nog sammanlagt att man kollar alla dörrar minst 2-3 gånger varje kväll.
Hmm. Man är fan dum i huvet.
Andra jag hört om handlar om tvångsbeteende vad gäller renlighet. Men det borde mer handla om fobier enligt mig. Men när jag gogglade på tvångstankar, stod det på Wikipedia bland annat att det tillhör tvångstankar. Det borde innebära att i princip alla har tvångstankar av olika slag.
Efter att ha sett Matrixfilmerna, blir man varse att alla människor lever i en "låtsasvärld" eller en falsk värld. När jag samtidigt tänker på sinnessjukdom, så kan jag ibland spinna vidare på att vi människor inte har nått full insikt eller förståelse om livet. Och att bland annat sinnesjuka människor på något sätt gått över till en annan värld, genom att till exempel nått någon form av insikt. Det finns ju en massa konstiga sjukdomar (enligt oss friska). Där flera av dom handlar om att dessa sjuka är schizofrena, eller andra personlighetsstörningar. Det kanske är "vi friska" som inte vet. Men det är "de sjuka" eller egentligen "de friska" som "vi friska" fast egentligen kanske "vi sjuka" burar in på mentalsjukhus.
Hmm, värt att fundera vidare på.
Dessa tångstankar.. Själv har jag nog haft en del genom åren. Den första jag tänker på var för flera herrans år sen, då jag gick på.. högstadiet och gymnasiet tror jag. varje gång jag skulle gå och lägga mig, och ställt in väckarklockan, var jag tvungen att tända sänglampan upprepade gånger och titta på väckarklockan att jag ställt in alarmet. Jag pratar då om 10-15 gånger, just för att vara på säkra sidan. Jag vet dock inte om det räknas som tvångstankar. Kanske någon form av tvångsbeteende light.
En annan sak, vilket jag tror de flesta känner igen sig i, när man blir osäker, om man stängt av ugnen eller stängt till kylskåpet ordentligt när man antingen gått och lagt sig eller åkt hemifrån. Värst var en gång då jag bodde i Malmö, och skulle arbeta tidigt en morgon på IKEA, och halvvägs till jobb, ca 4.45 på morgonen blev jag osäker om jag stängt av spisen. Det var bara att trampa tillbaka och kolla. Vad jag kommer ihåg, så hade jag stängt av den. Men det hade ju varit jobbigt om det inte varit så, och så hade man struntat i det.
En annan sak jag håller på med just nu, är att varje kväll när jag ska gå och lägga mig så måste jag gå och känna på ytterdörrarna för att se så alla dörrar är låsta. Det blir nog sammanlagt att man kollar alla dörrar minst 2-3 gånger varje kväll.
Hmm. Man är fan dum i huvet.
Andra jag hört om handlar om tvångsbeteende vad gäller renlighet. Men det borde mer handla om fobier enligt mig. Men när jag gogglade på tvångstankar, stod det på Wikipedia bland annat att det tillhör tvångstankar. Det borde innebära att i princip alla har tvångstankar av olika slag.
Efter att ha sett Matrixfilmerna, blir man varse att alla människor lever i en "låtsasvärld" eller en falsk värld. När jag samtidigt tänker på sinnessjukdom, så kan jag ibland spinna vidare på att vi människor inte har nått full insikt eller förståelse om livet. Och att bland annat sinnesjuka människor på något sätt gått över till en annan värld, genom att till exempel nått någon form av insikt. Det finns ju en massa konstiga sjukdomar (enligt oss friska). Där flera av dom handlar om att dessa sjuka är schizofrena, eller andra personlighetsstörningar. Det kanske är "vi friska" som inte vet. Men det är "de sjuka" eller egentligen "de friska" som "vi friska" fast egentligen kanske "vi sjuka" burar in på mentalsjukhus.
Hmm, värt att fundera vidare på.
måndag 12 september 2011
12/9 Måndag
Jag bara måste ha varit en hantverkare i mitt förra liv. Idag har jag fixat med en massa tekniska prylar. Satt upp en plafond, flyttat på lampor, skarvat sladdar. Ja, jag har känt mig väldigt manlig idag.
Inte för att kvinnor inte kan göra sådana här saker. För det är annars oftast min käresta som fixar de tekniska bitarna.
Vi brukar verka för jämställdheten. Vi delar på städning, matlagning, handling, tvättning av bilen med mera.
Läste nyligen att män gör mer i hemmet numera, jämfört med tidigare. Men att, typ 55-60 % av kvinnorna fortfarande gör mest i hushållet.
Det börjat jämna ut sig. Men måste det göra det? Jag menar, det handlar ändå mycket om intressen. Vad man är mest intresserad av att göra. Jag menar då inte att den ena eller andra ska göra allt. Självklart ska man dela på sysslorna. Det är svårt att jämföra med typ för 70-80 år sedan då de flesta kvinnorna var hemmafruar och hade mer tid att städa, tvätta och laga mat.
Men idag är det mer lika mellan män och kvinnor, som arbetar.
Men det jag vill komma till är att det egentligen inte finns kvinnogöra och mansgöra. Utan det handlar om intressen. Sen har man blivit inpräntad sedan liten att typ klippa gräset, häcken, tvätta bilen och hamra och spika är mansgöra. Då blir det också till viss del naturligt att många män tar till sig de uppgifterna.
Men tillbaka till hantverkaryrket. För cirka 5-6 år sedan, då jag bodde och pluggade i Malmö, skulle jag då sätta upp en lampa i köket, i lägenheten jag bodde i.
Det var endast sladdar som hängde ut från taket, vilket innebar att jag var tvungen att skarva dem, för att kunna koppla ihop dem med plampan. Jag visste ju inte om strömmen var på, för det var ingen lampa ikopplad. Jag tänkte, huvudströmmen? nä, elektriker chansar säkert. Jag menar, det är ju ändå 50/50 risk att man fick sig en kyss.
Jag struntade i huvudströmmen, ställde mig på en pall och började klippa i sladdarna. Det tog väl en hundradelssekund, och det small till. Pang!
Som tur var, hade avbitartången gummihandtag, annars hade jag nog fått mig en kyss. Aja. Man lär sig av misstagen?!?
Inte för att kvinnor inte kan göra sådana här saker. För det är annars oftast min käresta som fixar de tekniska bitarna.
Vi brukar verka för jämställdheten. Vi delar på städning, matlagning, handling, tvättning av bilen med mera.
Läste nyligen att män gör mer i hemmet numera, jämfört med tidigare. Men att, typ 55-60 % av kvinnorna fortfarande gör mest i hushållet.
Det börjat jämna ut sig. Men måste det göra det? Jag menar, det handlar ändå mycket om intressen. Vad man är mest intresserad av att göra. Jag menar då inte att den ena eller andra ska göra allt. Självklart ska man dela på sysslorna. Det är svårt att jämföra med typ för 70-80 år sedan då de flesta kvinnorna var hemmafruar och hade mer tid att städa, tvätta och laga mat.
Men idag är det mer lika mellan män och kvinnor, som arbetar.
Men det jag vill komma till är att det egentligen inte finns kvinnogöra och mansgöra. Utan det handlar om intressen. Sen har man blivit inpräntad sedan liten att typ klippa gräset, häcken, tvätta bilen och hamra och spika är mansgöra. Då blir det också till viss del naturligt att många män tar till sig de uppgifterna.
Men tillbaka till hantverkaryrket. För cirka 5-6 år sedan, då jag bodde och pluggade i Malmö, skulle jag då sätta upp en lampa i köket, i lägenheten jag bodde i.
Det var endast sladdar som hängde ut från taket, vilket innebar att jag var tvungen att skarva dem, för att kunna koppla ihop dem med plampan. Jag visste ju inte om strömmen var på, för det var ingen lampa ikopplad. Jag tänkte, huvudströmmen? nä, elektriker chansar säkert. Jag menar, det är ju ändå 50/50 risk att man fick sig en kyss.
Jag struntade i huvudströmmen, ställde mig på en pall och började klippa i sladdarna. Det tog väl en hundradelssekund, och det small till. Pang!
Som tur var, hade avbitartången gummihandtag, annars hade jag nog fått mig en kyss. Aja. Man lär sig av misstagen?!?
lördag 10 september 2011
10/9 Lördag
Nöje är väldigt subjektivt. Precis som många andra gillar jag att läsa olika slags böcker. Det som fängslar mig är när man hittar en riktigt bra bok, en som berör. Man lever sig in i denna berättelse. Jag upplever att jag lever mig in i en annan värld. En annan verklighet.
Inte för att jag har läst många biografier, men enligt mig är de överlägset bäst, när det vill sig väl.
Här kommer en berättelse eller rättare sagt en kort sammanfattning ur en berättelse som har påverkat mig:
Utåt sett var det en vanlig familj. Mamma, pappa och barn. Båda föräldrarna arbetade. De hade träffats i ung ålder, blev kära, gifte sig och skaffade barn. Precis som för många andra familjer i Sverige fanns det problem. Dessa problem utvecklades vilket skulle splittra denna familj. Skilsmässa.
Detta beslut slog familjen i spillror. Mer än man hade kunnat ana.
Barnen blev påverkade på olika sätt. De två äldsta flydde, fast på olika sätt. Den yngsta blev kvar. Mitt i, utan att förstå vad som pågick.
Men det mellersta barnet fick ta den hårdaste smällen. Med droger, kriminalitet och förlorade år.
När familjekonstellationen skulle fastställas gjordes val som än idag är bestående.
Pappan. Han valde bort sina barn. Han prioriterade annat. Framförallt arbete, kanske för att glömma och gå vidare.
Än idag väljer han att prioritera bort sina barn och barnbarn.
När jag jämför den pappans val med min situation, som relativt nybliven pappa, kan jag säga att jag aldrig skulle kunna göra så. Mitt barn är mitt kött och blod. Jag skulle aldrig kunna göra så. Aldrig att jag skulle vilja vara utan mitt barn. Jag vill vara nära henne. Prata med henne varje dag och utvecklas tillsammans med henne. Jämfört med ovan beskriven pappa, så känner inte han sina barn. Han vet inte hur de tänker och hur de är. Han känner inte heller sina barnbarn, och kommer med största sannolikhet inte att lära känna dem heller.
Inte för att jag har läst många biografier, men enligt mig är de överlägset bäst, när det vill sig väl.
Här kommer en berättelse eller rättare sagt en kort sammanfattning ur en berättelse som har påverkat mig:
Utåt sett var det en vanlig familj. Mamma, pappa och barn. Båda föräldrarna arbetade. De hade träffats i ung ålder, blev kära, gifte sig och skaffade barn. Precis som för många andra familjer i Sverige fanns det problem. Dessa problem utvecklades vilket skulle splittra denna familj. Skilsmässa.
Detta beslut slog familjen i spillror. Mer än man hade kunnat ana.
Barnen blev påverkade på olika sätt. De två äldsta flydde, fast på olika sätt. Den yngsta blev kvar. Mitt i, utan att förstå vad som pågick.
Men det mellersta barnet fick ta den hårdaste smällen. Med droger, kriminalitet och förlorade år.
När familjekonstellationen skulle fastställas gjordes val som än idag är bestående.
Pappan. Han valde bort sina barn. Han prioriterade annat. Framförallt arbete, kanske för att glömma och gå vidare.
Än idag väljer han att prioritera bort sina barn och barnbarn.
När jag jämför den pappans val med min situation, som relativt nybliven pappa, kan jag säga att jag aldrig skulle kunna göra så. Mitt barn är mitt kött och blod. Jag skulle aldrig kunna göra så. Aldrig att jag skulle vilja vara utan mitt barn. Jag vill vara nära henne. Prata med henne varje dag och utvecklas tillsammans med henne. Jämfört med ovan beskriven pappa, så känner inte han sina barn. Han vet inte hur de tänker och hur de är. Han känner inte heller sina barnbarn, och kommer med största sannolikhet inte att lära känna dem heller.
fredag 9 september 2011
10/9 Fredag
Det är mörker. Ahh, det är mörker.
När jag tänker på dessa ord, då tänker jag på Roskildefestivalen 2000.
Jag och två kära vänner gästade denna festival under 5 dagar. Ärligt talat är det jävligt snuskigt att leva på det sätt, som vi och de flesta festivaldeltagare gjorde. Då tänker jag inte främst på snusk, utan på hygienen.
Vi hade väldigt roligt dock. Man träffade massor med nya människor och man såg massor med bra band.
Tyvärr var det tragedin som inträffade den 30 juni, som ofta kommer tillbaka i minnet när jag tänker på denna festival. Då 9 människor omkom under Pearl Jams spelning på den orangea scenen (ungefär 60 000 åskådare).
Hur som helst träffade vi en hippie, enligt mig i alla fall, som antagligen var hög på mer en ett preparat. Han uttryckte sig om och om igen i form av: Ahh, det är mörker. Allt är mörker.
En annan sak jag tänkte på, som hände denna festival, som är smått komisk så här i efterhand. Var att när vi slagit upp vårt tält första dagen och var på väg in till stan för att köpa öl, hann vi gå inte mer än 20 meter innan D tappade nyckeln som gick till hänglåset som vi låst tältet med. Eftersom vi inte hade en reservnyckel och vi inte lyckades hitta nyckeln var vi tvungna att skära upp tältet i ena sidan.
Denna festival präglades av hyfsat dåligt väder, och det regnade då självklart in i vårt tält, men endast på D:s sida. Mina och S:s grejor klarade sig och var torra, medans alla D:s grejor blev blöta.
En annan sak jag tänker på, när jag tänker på mörker är att jag inte är särskilt rädd för mörkret. Många jag har pratat med, som säger sig vara rädda för mörker, menar att de är rädda för vad som kan dölja sig i mörkret. Jag menar då att man samtidigt lätt kan gömma sig i mörkret. Växte även upp i ett hus med källare, där man var tvungen att gå ner i källaren för att tända ljuset, vilket eventuellt kan ha gjort att man blev tvungen att utmana sin eventuella rädsla för mörker. Det jag menar är att jag vant mig vid mörker.
Sen behöver man ju självklart inte utmana ödet och ut och vandra själv när det är sent och mörkt ute i någon enslig park eller annan lite märklig plats. Kan ju vara att någon snuskgubbe eller blottare kommer.
Blottare kan ju inte ha det särskilt lätt. Med tanke på att de går igång på att blotta sig, men i princip i samma skede får, vad jag tror rätt tråkiga, eller inte särskilt upphetsande kommentarer. Vilket borde göra att om de nu blir upphetsade och "flaggstången" står upprätt, borde den slakna rätt snabbt i samma stund som de visat sig? Ja, jag vet inte. Jag är själv ingen blottare, och vad jag vet känner jag ingen, samt har inte råkat ut för någon än heller. Aja. jag vet inte.
När jag tänker på dessa ord, då tänker jag på Roskildefestivalen 2000.
Jag och två kära vänner gästade denna festival under 5 dagar. Ärligt talat är det jävligt snuskigt att leva på det sätt, som vi och de flesta festivaldeltagare gjorde. Då tänker jag inte främst på snusk, utan på hygienen.
Vi hade väldigt roligt dock. Man träffade massor med nya människor och man såg massor med bra band.
Tyvärr var det tragedin som inträffade den 30 juni, som ofta kommer tillbaka i minnet när jag tänker på denna festival. Då 9 människor omkom under Pearl Jams spelning på den orangea scenen (ungefär 60 000 åskådare).
Hur som helst träffade vi en hippie, enligt mig i alla fall, som antagligen var hög på mer en ett preparat. Han uttryckte sig om och om igen i form av: Ahh, det är mörker. Allt är mörker.
En annan sak jag tänkte på, som hände denna festival, som är smått komisk så här i efterhand. Var att när vi slagit upp vårt tält första dagen och var på väg in till stan för att köpa öl, hann vi gå inte mer än 20 meter innan D tappade nyckeln som gick till hänglåset som vi låst tältet med. Eftersom vi inte hade en reservnyckel och vi inte lyckades hitta nyckeln var vi tvungna att skära upp tältet i ena sidan.
Denna festival präglades av hyfsat dåligt väder, och det regnade då självklart in i vårt tält, men endast på D:s sida. Mina och S:s grejor klarade sig och var torra, medans alla D:s grejor blev blöta.
En annan sak jag tänker på, när jag tänker på mörker är att jag inte är särskilt rädd för mörkret. Många jag har pratat med, som säger sig vara rädda för mörker, menar att de är rädda för vad som kan dölja sig i mörkret. Jag menar då att man samtidigt lätt kan gömma sig i mörkret. Växte även upp i ett hus med källare, där man var tvungen att gå ner i källaren för att tända ljuset, vilket eventuellt kan ha gjort att man blev tvungen att utmana sin eventuella rädsla för mörker. Det jag menar är att jag vant mig vid mörker.
Sen behöver man ju självklart inte utmana ödet och ut och vandra själv när det är sent och mörkt ute i någon enslig park eller annan lite märklig plats. Kan ju vara att någon snuskgubbe eller blottare kommer.
Blottare kan ju inte ha det särskilt lätt. Med tanke på att de går igång på att blotta sig, men i princip i samma skede får, vad jag tror rätt tråkiga, eller inte särskilt upphetsande kommentarer. Vilket borde göra att om de nu blir upphetsade och "flaggstången" står upprätt, borde den slakna rätt snabbt i samma stund som de visat sig? Ja, jag vet inte. Jag är själv ingen blottare, och vad jag vet känner jag ingen, samt har inte råkat ut för någon än heller. Aja. jag vet inte.
tisdag 6 september 2011
6/9 Tisdag
Ett av de absolut sämsta och mest överskattade citaten, som blivit retro är "Carpe diem" (fånga dagen).
Det kan samtidigt vara rätt romantiskt, beroende på hur man tänker. Jag kanske inte är romantisk, för jag menar, hur ska man fånga dagen? Ska man leva varje dag som om den vore den sista? Det låter jobbigt. För jag menar, det är så mycket man vill göra, så mycket man vill se, och så mycket man vill säga till sina nära och kära. Man kan i och för sig försöka fånga dagen under vissa stunder. Göra romantiska saker, göra roliga saker och leva livet.
Det är kanske annorlunda för dem som varit nära döden och fått en andra chans. Jag vet inte. Jag har dock också varit nära döden. Minst 1 gång, vad jag vet.
Det var för cirka 17 år sedan. Jag var 12 år gammal, det var höst. Det kommer jag ihåg för det var kväll och det var mörkt ute. Jag hade minnesluckor efter olyckan och fick stora delar av händelseförloppet berättat för mig i efterhand.
Min bror var också nära att råka ut för samma olycka som jag, när han fick reda på nyheten, och på 2 röda cyklade till lasarettet, där jag låg.
Jag skulle in till min granne, och leka. Det mina föräldrar inte visste var att jag tänkte cykla iväg och köpa hockeybilder först. Det skulle jag nämligen inte få, eftersom det var sent och det var som sagt mörkt ute. Jag cyklade så fort jag kunde, och vid korsningen utanför Husensjöskola kom en bil. Jag hade nyligen fått slippa och använda cykelhjälm. Efter mycket tjat. Jag kom närmare korsningen, la i en högre växel. Nu började det gå riktigt fort. Jag kom till korsningen och såg bilens framljus försent. Försent för att bromsa, och försent för att cykla förbi bilen. Det oundvikliga kom närmare, och på bråkdelen av en sekund slog jag i bilens front, kastades upp och krossade framrutan med mitt bakhuvud.
Här är jag nu idag. Och jag tycker ändå att citatet, som ovan nämnts är skit.
Ett annat citat som enligt mig själv passar mig mycket bra är: Vini vidi Vici. (med en viss självironi).
En annan sak jag jag tänkte på idag, efter ett samtal med en kollega, då hon berättade att hennes två systrar flyttat till Spanien, var att jag skulle nog aldrig flytta utomlands. Inte för att jag inte gillar andra länder. För jag älskar att resa. Utan, för att jag älskar mitt hemland. Jag är för hemmakär. Jag gillar våra årstider, vår kultur, men framförallt svensk husmanskost.
Jag gillar svensk musik. Svensk film. Ja, mycket är rätt bra med vårt land. Ofta försöker jag tänka att vissa problem man stöter på fraktiskt är i-landsproblem. Som Hipp Hipp tydliggjorde på ett väldigt roligt sett i deras serie. Favoriten var när kvinnan vid automaten frustar för det bara gick att ta ut 500 kronors sedlar.
Men vi i Sverige har det väldigt bra.
Funderar fortfarande på var min tårta blev av...konstigt.
Det kan samtidigt vara rätt romantiskt, beroende på hur man tänker. Jag kanske inte är romantisk, för jag menar, hur ska man fånga dagen? Ska man leva varje dag som om den vore den sista? Det låter jobbigt. För jag menar, det är så mycket man vill göra, så mycket man vill se, och så mycket man vill säga till sina nära och kära. Man kan i och för sig försöka fånga dagen under vissa stunder. Göra romantiska saker, göra roliga saker och leva livet.
Det är kanske annorlunda för dem som varit nära döden och fått en andra chans. Jag vet inte. Jag har dock också varit nära döden. Minst 1 gång, vad jag vet.
Det var för cirka 17 år sedan. Jag var 12 år gammal, det var höst. Det kommer jag ihåg för det var kväll och det var mörkt ute. Jag hade minnesluckor efter olyckan och fick stora delar av händelseförloppet berättat för mig i efterhand.
Min bror var också nära att råka ut för samma olycka som jag, när han fick reda på nyheten, och på 2 röda cyklade till lasarettet, där jag låg.
Jag skulle in till min granne, och leka. Det mina föräldrar inte visste var att jag tänkte cykla iväg och köpa hockeybilder först. Det skulle jag nämligen inte få, eftersom det var sent och det var som sagt mörkt ute. Jag cyklade så fort jag kunde, och vid korsningen utanför Husensjöskola kom en bil. Jag hade nyligen fått slippa och använda cykelhjälm. Efter mycket tjat. Jag kom närmare korsningen, la i en högre växel. Nu började det gå riktigt fort. Jag kom till korsningen och såg bilens framljus försent. Försent för att bromsa, och försent för att cykla förbi bilen. Det oundvikliga kom närmare, och på bråkdelen av en sekund slog jag i bilens front, kastades upp och krossade framrutan med mitt bakhuvud.
Här är jag nu idag. Och jag tycker ändå att citatet, som ovan nämnts är skit.
Ett annat citat som enligt mig själv passar mig mycket bra är: Vini vidi Vici. (med en viss självironi).
En annan sak jag jag tänkte på idag, efter ett samtal med en kollega, då hon berättade att hennes två systrar flyttat till Spanien, var att jag skulle nog aldrig flytta utomlands. Inte för att jag inte gillar andra länder. För jag älskar att resa. Utan, för att jag älskar mitt hemland. Jag är för hemmakär. Jag gillar våra årstider, vår kultur, men framförallt svensk husmanskost.
Jag gillar svensk musik. Svensk film. Ja, mycket är rätt bra med vårt land. Ofta försöker jag tänka att vissa problem man stöter på fraktiskt är i-landsproblem. Som Hipp Hipp tydliggjorde på ett väldigt roligt sett i deras serie. Favoriten var när kvinnan vid automaten frustar för det bara gick att ta ut 500 kronors sedlar.
Men vi i Sverige har det väldigt bra.
Funderar fortfarande på var min tårta blev av...konstigt.
måndag 5 september 2011
5/9 2011 Måndag
Grattis till alla som heter Adela och Heidi! Det är ju så att ni har namnsdag idag...Hmm, undrar när jag har namnsdag. Ärligt talat. Jag bryr mig inte. Vem fan firar namnsdagar? De som bor norrut, har jag hört.
Jag googlade om namnsdagar, och fann något som jag tyckte var intressant. Det lyder som följer:
Att det var den kristna kyrkan som införde namnsdagsfirandet, med syftet att minska betydelsen av fördelsedagsfirandet. Vilket de uppfattade som en hednisk och okristlig rit.
Det ansågs mer lämligt att fira sin dopdag och sin namnsdag än sin födelsedag, då man föddes till det av arvssynd belastade jordelivet.
Jag kanske är helt fel ute i mina tankar, men jag tolkar det som att "gubben uppe i himlen" visste att många människor skulle leva syndigt. Frågan är då om det är av godhet som "han" gav människan den fria viljan. Eller om "han" har den mest sadistiska humorn av oss alla, eftersom "han" är allsmäktig, och då skapat allt och alla.
Efter en hård dag på jobb, och jag kom hem, väl vid kylen, märkte jag att min tårta förminskats med 75%. Hmm.
Jag googlade om namnsdagar, och fann något som jag tyckte var intressant. Det lyder som följer:
Att det var den kristna kyrkan som införde namnsdagsfirandet, med syftet att minska betydelsen av fördelsedagsfirandet. Vilket de uppfattade som en hednisk och okristlig rit.
Det ansågs mer lämligt att fira sin dopdag och sin namnsdag än sin födelsedag, då man föddes till det av arvssynd belastade jordelivet.
Jag kanske är helt fel ute i mina tankar, men jag tolkar det som att "gubben uppe i himlen" visste att många människor skulle leva syndigt. Frågan är då om det är av godhet som "han" gav människan den fria viljan. Eller om "han" har den mest sadistiska humorn av oss alla, eftersom "han" är allsmäktig, och då skapat allt och alla.
Efter en hård dag på jobb, och jag kom hem, väl vid kylen, märkte jag att min tårta förminskats med 75%. Hmm.
söndag 4 september 2011
4/9 söndag
Manland, är enligt mig den bästa nyheten jag hört sedan alliansen blev omvald. Detta är en fantastisk nyheten, från IKEA i Australien. Där de tänker lansera en "mansförvaring" under tiden kvinnorna går och shoppar. Där skulle då erbjudas korv, sport och tv-spel. Jag tror på denna idèn och att det skulle kunna funka även i fler affärer/varuhus. Det första jag tänkte på var Ullared.
Innan denna nyheten, önskade jag fler bänkar eller stolar i affärer, framförallt klädesaffärer. Men som ovan sett, Manland är ju helt fantastiskt.
Att alliansen blev omvald var också fantastiskt. Dock inte till den grad man önskat. SD kom ju in i riksdagen samt att de borgliga inte fick egen majoritet. Det får vi verkligen hoppas i nästa riksdagsval.
Jag lyckades som SO-lärare förra läsåret att hålla det hemligt för mina elever vilket parti jag röstar på. Men..nu, sedan jag arbetar som idrottslärare har jag mina arbetsnycklar i en ring med ett band. Vilket band som helst tänkte jag. Tänkte inte närmare på det, att bandet är ljustblått och det står de nya moderaterna på. Och jag har uppmärksammade elever. Det tog.. någon timme innan jag träffade dessa elever första dagen, nä andra dagen och då la de märke till det. Men, nu har jag inte dem i SO längre. Så det gör nog inget.
Jag har kommit på en ny affärsverksamhet. Jag ska sälja konst över internet. Min spontana tanke, genom blocket eller tradera.
Konsten, får jag genom. Att jag målar den själv. Inte så att jag vill framstå som egotrippad. Men jag tror att om jag köper en del canvas på typ Panduro. Hittar schyssta motiv på internet, och målar sedan liknande dessa. Lägger ut till för försäljning. Då tror jag man kan få ett par hundra i alla fall (förhoppningsvis).
Aja, vi får se.
Innan denna nyheten, önskade jag fler bänkar eller stolar i affärer, framförallt klädesaffärer. Men som ovan sett, Manland är ju helt fantastiskt.
Att alliansen blev omvald var också fantastiskt. Dock inte till den grad man önskat. SD kom ju in i riksdagen samt att de borgliga inte fick egen majoritet. Det får vi verkligen hoppas i nästa riksdagsval.
Jag lyckades som SO-lärare förra läsåret att hålla det hemligt för mina elever vilket parti jag röstar på. Men..nu, sedan jag arbetar som idrottslärare har jag mina arbetsnycklar i en ring med ett band. Vilket band som helst tänkte jag. Tänkte inte närmare på det, att bandet är ljustblått och det står de nya moderaterna på. Och jag har uppmärksammade elever. Det tog.. någon timme innan jag träffade dessa elever första dagen, nä andra dagen och då la de märke till det. Men, nu har jag inte dem i SO längre. Så det gör nog inget.
Jag har kommit på en ny affärsverksamhet. Jag ska sälja konst över internet. Min spontana tanke, genom blocket eller tradera.
Konsten, får jag genom. Att jag målar den själv. Inte så att jag vill framstå som egotrippad. Men jag tror att om jag köper en del canvas på typ Panduro. Hittar schyssta motiv på internet, och målar sedan liknande dessa. Lägger ut till för försäljning. Då tror jag man kan få ett par hundra i alla fall (förhoppningsvis).
Aja, vi får se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)